Mystagogik, mystik & mysteriet
Relationen mellan dessa tre begrepp skulle enkelt kunna förklaras som att mystagogik är pedagogik och att mysteriet är dess mål. Mysteriet är inget annat än kristendomens centrum: att Gud blir människa. Mystik kan beskrivas som en tradition inom kyrkan som eftersträvar en personlig djupupplevelse av detta mysterium. Denna tradition har ibland skapat mystagogik av olika slag.
Mystagogik i den tidiga kyrkan
Mystagogikbegreppet förknippas med tidiga inflytelserika teologer som Kyrillus av Jerusalem, Gregorios av Nyssa och hans syster Makrina, Dionysios Areopagiten och Maximos Bekännaren. Vid deras tid innebar mystagogik olika former av andlig fördjupning för personer som gått igenom katekesundervisning och döpts. Mystagogiken följde alltså på kateketiken.
Mystagogiken rörde vägledning in i det kristna mysteriet; om att nå en personlig djupupplevelse av det som utgör den kristna traditionens centrum. Inte som något utanför den troende, utan i den troendes egna centrum och liv. Eftersom det handlade om fördjupning för redan döpta fanns en särskild emfas vid nattvardens mysterium.