Luther var mystiker, men hans mystik formaliserades aldrig. Biskop Nathan S\u00f6derblom beskrev honom som ”den stora full\u00e4ndaren”<\/em> av den medeltida tyskspr\u00e5kiga mystika tradition vars grund lades av Meister Eckhart och som n\u00e5dde Luther genom Johannes Tauler och den anonyma f\u00f6rfattaren till ”En \u00e4del liten bok”<\/em>. I v\u00e5r tid har Martin Luthers mystika drag uppm\u00e4rksammats fr\u00e4mst av teologer och forskare som Bengt Hoffman och Tuomo Mannermaa, men deras insikter har s\u00e4llan n\u00e5tt fram till f\u00f6rsamlingsliv och andliga s\u00f6kare. D\u00e4rtill har det aldrig sammanfattats mystagogik av det. <\/p>\n\n\n\n
Man f\u00f6rbiser att det mystika framtr\u00e4der under den bokstavliga meningen och inser inte att den bokstavliga meningen inneh\u00e5ller f\u00f6rdoldheter, s\u00e5 att om inte Herren \u00f6ppnat meningen f\u00f6r apostlarna, skulle inte heller dessa ha f\u00f6rst\u00e5tt honom.<\/p>Martin Luther<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n
Luther skilde p\u00e5 tv\u00e5 aspekter av tron, dels en yttre, som han kallade ”den historiska tron<\/em>”. Denna r\u00f6r historiska utsagor och dogmatik. Den andra delen av tron \u00e4r den inre, personliga och transformativa, som \u00e4ger rum i den kristnes hj\u00e4rta och i vilken den Helige Ande v\u00e4gleder, tills m\u00e4nniskan till slut uppfattar sig f\u00f6renad med Gud. Denna kallade Luther ”den sanna tron<\/em>”. Man skulle d\u00e4rmed till viss del kunna g\u00f6ra j\u00e4mf\u00f6relser mellan Luthers distinktion mellan ”historisk”<\/em> resp ”sann”<\/em> tro och den som fanns i den tidiga kyrkan mellan katekesundervisning inf\u00f6r dopet och mystagogikundervisning som v\u00e4gledning till en personlig djupupplevelse av det kristna mysteriet.<\/p>\n\n\n\n
Tro som sann kunskap \u00e4r inte bara summerad i det jag h\u00f6r och i den historia jag ber\u00e4ttar, utan att tro \u00e4r att ta i besittning, luta sig mot och ivrigt l\u00e4ngta efter den andliga kunskapen, s\u00e5 att den kan komma in i hj\u00e4rtat och jag kan hoppas och inte tvivla och finna den frid och \u00e4ga den f\u00f6rtr\u00f6stan som Kristus har lidit in i v\u00e4rlden f\u00f6r mig. Den enbart historiska tron kan inte \u00e5stadkomma detta.<\/p>
Du blir en riktig teolog i h\u00e4nryckning och extas.<\/em><\/p>Martin Luther<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n
F\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r Luther oskiljaktigt f\u00f6rknippad med en \u00f6vertro till f\u00f6rnuftet och med den typ av forensiska trosframst\u00e4llning som kommer fr\u00e5n skolastiken sedan Anselm av Canterburys tid, men \u00e4ven om Luther ankn\u00f6t och uttryckte sin tro med denna typ av framst\u00e4llningar var detta inte k\u00e4rnan av hans teologiska insikt. Han hade inga problem med att anv\u00e4nda skolastikens uttryck, men var inte bunden till den och ankn\u00f6t ocks\u00e5 till ett radikalt annorlunda s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 kristendomens centrum, som varit ett b\u00e4rande s\u00e4tt att formulera mystik teologi, kanske tydligast av kyrkof\u00e4der som Gregorius av Nyssa och Gregorius av Naziansos.<\/p>\n\n\n\n
Detta uttryck, som t\u00e5l att mediteras \u00f6ver, och inte st\u00e5r i motsatsf\u00f6rh\u00e5llande till Anselm, kan sammanfattas med orden; Gud blev m\u00e4nniska f\u00f6r att g\u00f6ra m\u00e4nniskan till Gud<\/em>. Enligt detta perspektiv \u00e4r Jesu verk inte fr\u00e4mst <\/em>ett juridiskt frik\u00e4nnande fr\u00e5n m\u00e4nniskans skuld, utan handlar snarare om att f\u00f6rena det gudomliga med det m\u00e4nskliga f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 det grundl\u00e4ggande problemet; att Gud och m\u00e4nniskan inte var f\u00f6renade. Just s\u00e5 enkelt. Samt att denna f\u00f6rening – i k\u00e4rlek – som har sin b\u00f6rjan i Kristus, skall utstr\u00e4ckas till oss alla, s\u00e5 att Gud genom sin f\u00f6rening ocks\u00e5 med oss, blir allt \u00f6verallt.<\/p>\n\n\n\n
I denna tolkning h\u00e4nger beb\u00e5delsens, julens och p\u00e5skens mysterium \u00e4n mer tydligt ihop. Guds f\u00f6rening med oss och v\u00e5r verklighet, som p\u00e5b\u00f6rjas genom Jesu f\u00f6delse, fullbordas genom Jesu instigande i v\u00e5rt m\u00f6rker och v\u00e5r d\u00f6d. Denna mystika teologi lyfter p\u00e5 ett alldeles speciellt s\u00e4tt fram att Guds m\u00e4nniskoblivande fr\u00e4mst handlar om att Gud \u00e4lskar m\u00e4nniskan till en s\u00e5dan grad att Gud vill f\u00f6rena sig med m\u00e4nniskan, och dela allt med henne. Allts\u00e5 en \u00e4ktenskapsmystik som d\u00e4rmed ger en helt s\u00e4rskild tyngd till Jungfru Marias ”Ja” till den Gud hon \u00e4lskar \u00f6ver allt annat, och blir ett med genom beb\u00e5delsen. N\u00e5gra citat ur m\u00e4ngden fr\u00e5n Luther om detta f\u00f6r honom k\u00e4ra och centrala \u00e4mne: <\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt som Guds Ord blev k\u00f6tt, sannerligen p\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det ocks\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigt att k\u00f6ttet blir Ord. Kraften blir kraftl\u00f6s f\u00f6r att kraftl\u00f6sheten m\u00e5 bli kraftfull. Logos tar p\u00e5 sig v\u00e5r form och v\u00e5rt m\u00f6nster, v\u00e5r bild och likhet. Visheten blir d\u00e5raktig s\u00e5 att d\u00e5raktigheten m\u00e5 bli Vishet. Och p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet \u00e4r det ocks\u00e5 med allt annat som \u00e4r i oss respektive hos Gud, han tar det vi har f\u00f6r att p\u00e5 detta s\u00e4tt ge sig sj\u00e4lv och det han har, till oss. <\/p>
Men ack. I dessa v\u00e5ra dagar \u00e4r det kristna livet ok\u00e4nt i hela v\u00e4rlden. Det predikas inte. Inte heller finns d\u00e4r n\u00e5gon som s\u00f6ker det. Vi kristna \u00e4r helt of\u00f6rst\u00e5ende om varf\u00f6r vi ens kallas kristna, och det namn vi b\u00e4r. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r vi ju namngivna efter Kristus, inte f\u00f6r att Kristus skulle vara l\u00e5ngt borta fr\u00e5n oss. Nej, vi kallas kristna f\u00f6r att han finns hos oss, inom oss. Vi tror och \u00e4r Kristus.<\/p>
Inte endast ger tron s\u00e5 mycket att sj\u00e4len blir lik det gudomliga ordet \u2013 full av n\u00e5d, fri, salig \u2013 men den f\u00f6renar sig ocks\u00e5 med Kristus liksom en brud f\u00f6renar sig med sin brudgum. Som Paulus s\u00e4ger, genom detta \u00e4ktenskap blir Kristus och sj\u00e4len ett.<\/p>
Sann tro f\u00f6rkunnar detta: Min k\u00e4reste \u00e4r min.<\/p>
F\u00f6r en introduktion till Luthers mystik, lyssna g\u00e4rna p\u00e5 avsnitt 17-19 av podden ”Den f\u00f6rdolda v\u00e4rlden”<\/em>. Den utan j\u00e4mf\u00f6relse b\u00e4sta bokintroduktionen till den Lutherska mystiken \u00e4r den korta lilla 1300talsklassiker som g\u00e5r under m\u00e5nga namn; ”Theologia Germanica”, ”Thelogia Deutch \/ Det fullkomligt goda”<\/em> eller ”En \u00e4del liten bok”<\/em>, som blev den titel Luther valde att ge ut den under. Boken finns i svensk \u00f6vers\u00e4ttning nu senast av Bengt Hoffman, p\u00e5 Artos f\u00f6rlag. Avsnitt 1-3 av ”Den f\u00f6rdolda v\u00e4rlden” <\/em>behandlar den. <\/p>\n\n\n\n
Mystagogik i Svenskkyrklig tradition<\/h5>\n\n\n\n
V\u00e5r Svenska kyrka \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt idealisk f\u00f6r mystik d\u00e5 hon ger en stor frihet f\u00f6r den enskilde att finna sin v\u00e4g. Men frihet i sig \u00e4r inte till mycket hj\u00e4lp om man inte vet hur man skall bruka den. M\u00e5nga andliga s\u00f6kare som s\u00f6ker religionens djup har ist\u00e4llet letat vidare p\u00e5 annat h\u00e5ll, inte minst \u00f6stliga traditioner eller nyandlighet. N\u00e4tverket vill dels skapa v\u00e4gar och spr\u00e5k f\u00f6r dessa att \u00e5teruppt\u00e4cka kyrkan. Men vi vill ocks\u00e5 n\u00e5 de som redan lever sina liv i kyrkliga milj\u00f6er, men l\u00e4ngtar efter andlig f\u00f6rdjupning av ett slag som har sina r\u00f6tter i den egna traditionen, och \u00e4r anpassad f\u00f6r den. D\u00e4rtill vill vi vara brobyggare f\u00f6r de som funnit andlig f\u00f6rdjupning i andra kristna traditioner, som exempelvis katolsk eller ortodox mystik, men saknar svenskkyrkliga begrepp f\u00f6r att inom v\u00e5r egen tradition formulera insikter vunna utanf\u00f6r den.<\/p>\n\n\n\n
En central aspekt av vad mystagogik m\u00e5ste vara i svenskkyrklig tradition \u00e4r att ta fasta p\u00e5 att den andliga f\u00f6rdjupningen inte ut\u00f6vas f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra Guds relation till oss. Det handlar ist\u00e4llet om ett nyfiket utforskande av de osynliga g\u00e5vor och mysterier vi deltar i genom dopet och nattvarden samt som – om \u00e4n f\u00f6rdolt – redan finns i trons v\u00e4sen. En annan aspekt \u00e4r att det v\u00e4xande vi upplever att vi genomg\u00e5r i v\u00e5r f\u00f6rdjupning inte g\u00f6r oss till b\u00e4ttre m\u00e4nniskor i Guds \u00f6gon. Inte heller att vi blir f\u00f6rmer \u00e4n n\u00e5gon annan. I Guds \u00f6gon \u00e4r vi alla lika; ingenting kan l\u00e4ggas till det vi redan har eftersom vi redan har allt genom Kristus. D\u00e4rmed finns i v\u00e5r egen tradition en god jordm\u00e5n att odla en sund egalit\u00e4r milj\u00f6, d\u00e4r alla lyssnar till alla.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5got oundg\u00e4ngligt i v\u00e5r tids sammanf\u00f6rande av en Svenskkyrklig mystagogik, m\u00e5ste vara att lyssna och fina s\u00e4tt att tala med alla v\u00e5ra svenska sekul\u00e4ra medm\u00e4nniskor som p\u00e5 fj\u00e4llet, i fiskeb\u00e5ten, i sin \u00e4lskades eller sina barns \u00f6gon, intuitivt uppfattar och inser tillvarons djup, men saknar ord f\u00f6r att uttrycka detta och ankyta dessa upplevelser till ett religi\u00f6st eller kristet ramverk. Vi tror att vi f\u00f6rst beh\u00f6ver m\u00f6tas och inse att vi delar dessa djuperfarenheter just som religi\u00f6sa erfarenheter snarare \u00e4n att b\u00f6rja utl\u00e4gga dogmatik.<\/p>\n\n\n\n
Vid sidan om f\u00f6rfattare som Luther och skrifter som ”En \u00e4del liten bok” vill n\u00e4tverket anknyta till exempelvis Johann Arndt, Dag Hammarskj\u00f6ld, Hjalmar Ekstr\u00f6m, Linnea Hofgren, Bengt Hoffman, Tuomo Mannermaa, Martin L\u00f6nnebo mfl. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mystagogik i Luthersk tradition Luther var mystiker, men hans mystik formaliserades aldrig. Biskop Nathan S\u00f6derblom beskrev honom som ”den stora…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1151","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1151","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1151"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1151\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1331,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1151\/revisions\/1331"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1151"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Brinnande-torne2-826x1024.jpg\")