Teologisk introduktion<\/p>\n\n\n\n
Jesusb\u00f6nen, hesychasm, inre b\u00f6n, hj\u00e4rtats b\u00f6n. Med n\u00e5got skiftande betoningar syftar dessa begrepp p\u00e5 en b\u00f6neform d\u00e4r vi b\u00f6rjar med att l\u00e5ta oss tystna och bli stilla, s\u00e5 att v\u00e5r inre m\u00e4nniska kan v\u00e4ckas och bli verkligt n\u00e4rvarande, f\u00f6r att finna och bida i Guds n\u00e4rvaro.<\/p>\n\n\n\n
Snarare \u00e4n en enda teknik \u00e4r hj\u00e4rtats b\u00f6n en bred tradition av praktik och erfarenhet som f\u00f6rts vidare fr\u00e5n mun till mun och genom olika skrift\u00adsamlingar. Materialet om Jesusb\u00f6nen i antologin Philokalia <\/em>samlar material som l\u00e4sts, traderats och utvecklats fr\u00e5n de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena e. Kr. fram till sen medeltid. I v\u00e4st har traditionen varit spretigare, b\u00e5de avseende teologisk inramning och praktisk utformning. Ett v\u00e4stligt exempel utg\u00f6rs av boken Molnet,<\/em> d\u00e4r den anonyme f\u00f6rfattaren f\u00f6resl\u00e5r det stilla upprepandet av ett kort bibelord eller gudsnamn, som ett hj\u00e4lpmedel f\u00f6r att i meditationen kunna nedstiga allt djupare i sitt hj\u00e4rta. Samma teknik beskriver ocks\u00e5 Ignatius av Loyola och kretsen runt honom.<\/p>\n\n\n\n \u00d6stkyrkan har tagit fasta p\u00e5 b\u00f6neord fr\u00e5n den f\u00f6rsta v\u00e5gen av kristna munkar och nunnor, som p\u00e5 300-talet l\u00e4mnade det yttre livet i st\u00e4dernas larm f\u00f6r ist\u00e4llet ge sig ut i vildmarken; Jesus Kristus Guds son, f\u00f6rbarma dig \u00f6ver mig<\/em>. B\u00f6nens centrum utg\u00f6rs av namnet Jesus<\/em>, varf\u00f6r traditionen ocks\u00e5 f\u00f6reslagit bruket av enbart detta namn. B\u00f6nen \u00e4ger allts\u00e5 djupast sett rum i Jesu namn<\/em>, och g\u00e5r tillbaka till den apostoliska insikten att Jesus \u00e4r namnet \u00f6ver alla namn, det namn som sammanf\u00f6r allt i himlarna, p\u00e5 jorden och under jorden (Fil 2:9-11).<\/p>\n\n\n\n Johannesevangeliets l\u00e4sart av pingstber\u00e4ttelsen beskriver hur Jesus under orden Tag emot Helig Ande<\/em> andas p\u00e5 apostlarna (Joh 20:22). Anden och andningen h\u00f6r ihop, varf\u00f6r b\u00f6nen \u00f6var oss i att allt mer \u00f6verl\u00e5tas i den Ande vars b\u00f6n inom oss \u00e4r andetag bortom ord (Rom 8:26). Varje in- och utandning blir en b\u00f6n som f\u00f6r uppm\u00e4rksamheten n\u00e4rmre och djupare ned i det mysterium som inte kan uttalas eller f\u00f6rst\u00e5s med f\u00f6rnuftet. Hj\u00e4rtats b\u00f6n \u00e4r en v\u00e4g till ordl\u00f6sa insikter som tanken inte kan greppa och f\u00e5nga. Den leder till en ny uppfattningshorisont, en inre erfarenhet av m\u00e5let f\u00f6r den ordskeptiska (apofatiska) teologi som bland m\u00e5nga andra kan f\u00f6rknippas med Gregorius av Nyssa och Dionysius Areopagiten, tv\u00e5 tidiga teologer som b\u00e5da skriver om hur b\u00f6nens v\u00e4sen av n\u00f6dv\u00e4ndighet best\u00e5r i att l\u00f6sg\u00f6ra det inre \u00f6gat fr\u00e5n orden och tanken, f\u00f6r att som Moses p\u00e5 Sinai m\u00f6ta Gud i den mystika tystnadens gnistrande m\u00f6rker<\/em>.<\/p>\n\n\n\n De tre n\u00e4rmaste l\u00e4rjungarnas vision av hur Jesus f\u00f6rvandlas till ljus p\u00e5 berget Tabor, utg\u00f6r en annan av traditionens portaltexter. Man har s\u00e4rskilt betonat att f\u00f6rvandlingen inte ber\u00f6r Jesus sj\u00e4lv \u2013 han \u00e4r ju densamme alla dagar \u2013 utan l\u00e4rjungarna. Det \u00e4r ett av-sl\u00f6jande (gr. apokalyps), en f\u00f6rvandling som \u00e4ger rum i l\u00e4rjungens\u00ad \/ bedjarens blick. En sl\u00f6ja dras undan och blicken \u00f6ppnas f\u00f6r ljuset fr\u00e5n Jesu gudomliga natur, men ocks\u00e5 de oskapade energier<\/em> som Gregorius av Palamas talar om, sk\u00e5dandet av vilka kan j\u00e4mf\u00f6ras med vad Hjalmar Ekstr\u00f6m ben\u00e4mner som silverblicken<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Stundtals har b\u00f6nen beskrivits som en stege, efter inspiration fr\u00e5n den bibliska karakt\u00e4ren Jakob som i en dr\u00f6m s\u00e5g Guds \u00e4nglar stiga upp och ned fr\u00e5n det h\u00f6gsta till det l\u00e4gsta, l\u00e4ngs en stege till vad traditionen ben\u00e4mner som Guds tron<\/em>. Omsatt till andlig praktik har man d\u00e4rf\u00f6r ofta tagit fasta p\u00e5 att den som vill upp till h\u00f6jden m\u00e5ste kl\u00e4ttra fr\u00e5n det l\u00e4gsta steget, n\u00e4rmast jorden – det jordiska – varf\u00f6r Symeon den Nye Teologen l\u00e4r oss att vi f\u00f6rst b\u00f6r l\u00e4ra k\u00e4nna och v\u00e4nja oss vid att rikta v\u00e5ra l\u00e4gsta beg\u00e4r, fr\u00e5n v\u00e4rlden \u00e5ter till sitt ursprung i Gud. Denna positiva syn p\u00e5 m\u00e4nniskans l\u00e4ngtan (gr. eros) utg\u00f6r bakgrunden till varf\u00f6r en av traditionens mest kommenterade och \u00e4lskade bibelb\u00f6cker utg\u00f6rs av H\u00f6ga Visan, utl\u00e4ggningarna av vilken ringar in insikter funna i extatisk intensitet. N\u00e5gra har med h\u00e4nvisning till Jakobs stege visat hur den inre b\u00f6nen kan v\u00e4gleda bedjaren till att med hj\u00e4rtats vakna \u00f6ga sk\u00e5da och m\u00f6ta Gud, \u00e4nglar och helgon, i s\u00f6mnen och dr\u00f6mmen.<\/p>\n\n\n\n Hj\u00e4rtats b\u00f6n f\u00f6r oss ned i dopets djup. Den s\u00e4nker oss ned och g\u00f6r oss medvetna om de o\u00e4ndliga djup av rikedom, vishet och kunskap (Rom 11:33) som vi genom dopet, om \u00e4n dolt, en g\u00e5ng tagit emot. M\u00e5nga har tagit fasta p\u00e5 att Hj\u00e4rtats b\u00f6n syftar till att uppt\u00e4cka, avt\u00e4cka och f\u00f6rundras \u00f6ver det Jesus Kristus ger oss, genom kyrkans sakrament och de skeenden som beskrivs i evangeliet. Skeenden vi inbjuds att instiga och f\u00f6rvandlas genom, i Andens eviga nu<\/em> (1 Kor 15:52). <\/p>\n\n\n\n I ljuset fr\u00e5n den inre v\u00e4rlden framtr\u00e4der ocks\u00e5 det yttre livet i ett nytt sken. Vi anar Guds ansikte i v\u00e5r n\u00e4ste; i den sjuke, fattige och n\u00f6dlidande (Matt 25:40), men ocks\u00e5 i v\u00e4nnernas gl\u00e4dje och k\u00e4rlekens m\u00f6te. Vi leds att allt mer se p\u00e5 m\u00e4nsklighetens gemenskap med Guds egen blick – d\u00e4r alla \u00e4r ett i Kristus – bortom m\u00e4nskliga kategorier och gr\u00e4nser (Gal 3:28). B\u00f6nen leder till en sann djupsolidaritet med hela skapelsens lidande (Rom 8:22) och helgonen visar hur den inre b\u00f6nen paradoxalt nog \u00e4r vad som frig\u00f6r m\u00e4nniskan fr\u00e5n sin egen inkr\u00f6kthet, s\u00e5 att ocks\u00e5 livet blir en b\u00f6n, tills Gud en dag \u00e4r allt, \u00f6verallt (1 Kor 15:28).<\/p>\n\n\n\n Med inspiration fr\u00e5n uppenbarelseboken brukar vi bida i b\u00f6nens tystnad under kanske en halvtimme (Upp 8:1), ibland n\u00e5got l\u00e4ngre. Stilla, med \u00f6gonen st\u00e4ngda och med rak rygg kan man sitta p\u00e5 kudde, stol, meditationspall eller i b\u00e4nken. Ibland \u00e4r b\u00f6nens inledning v\u00e4gledd, om inte kan man helt enkelt l\u00e5ta f\u00f6rknippa varje inandning med namnet Jesus<\/em>, eller l\u00e5ta inandningen utg\u00f6ras av orden Jesus Kristus, Guds Son<\/em> samt n\u00e4sta in- eller utandning best\u00e5 av f\u00f6rbarma dig \u00f6ver mig<\/em>. \u00c4ven andra bibelord, b\u00f6neord eller Gudsnamn kan anv\u00e4ndas. Tids nog kan orden utebli och andningen leda v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 enkel kan\u00a0en<\/em>\u00a0grundl\u00e4ggande form av Hj\u00e4rtats b\u00f6n vara. Ett f\u00f6rsta steg p\u00e5 en l\u00e5ng resa som leder djupt in i m\u00e4nniskans hj\u00e4rta, Guds n\u00e4rvaro och tillvarons djup. Personer med psykologiska diagnoser, sjukdomstillst\u00e5nd eller p\u00e5g\u00e5ende eller obearbetade krisupplevelser b\u00f6r samtala med en l\u00e4kare eller psykolog innan de p\u00e5 egen hand utforskar b\u00f6nen. Traditionen bjuder d\u00e4rtill alla som p\u00e5 allvar s\u00f6ker b\u00f6nens djup att ty sig till en v\u00e4gledare som k\u00e4nner den.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Teologisk introduktion Jesusb\u00f6nen, hesychasm, inre b\u00f6n, hj\u00e4rtats b\u00f6n. Med n\u00e5got skiftande betoningar syftar dessa begrepp p\u00e5 en b\u00f6neform d\u00e4r vi…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1124","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1124","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1124"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1124\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1589,"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1124\/revisions\/1589"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hjartatsbon.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1124"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Kort om praktik<\/h5>\n\n\n\n